Ibland vet man inte att man behöver något förrän man får det. 
Som att vistas ute på landet till exempel.
Det är lätt hänt att vi alla blir förblindade av stadens sus och dus, där allt nästan alltid är tillgängligt och man sällan riskerar att känna sig uttråkad.
Dock är det så att när man väl kliver ut på landsbygden så händer något med själen.

Där känslorna travar i frihet

Man går liksom ner i varv, eller kanske upptäcker man sin stress och längtar paniskt tillbaka till staden. Där kan man nämligen fortsätta rulla på i samma höga tempo, ibland för att fly undan sig själv.
Istället borde vi stanna upp och bara andas in dofterna av den varma tallskogen, lyssna på bäckarna som rinner och insekterna som surrar. Kanske ta en promenad och stanna till vid en häst utebox för att hälsa på våra fyrfota vänner.

Det är trots allt från dessa nejder som våra förfäder byggde upp den civilisation som vi lever i idag. Det är ur denna miljö som vi alla har växt upp ur, på ett eller annat sätt.
Kanske är det också därför som vi under senare decennier har börjat hitta tillbaka till allt detta. Den stillhet som finns ute bland små skogsvägar och blåbärs- och lingonris är en del av vårt DNA.

Frågan är om du tar dig tid att vistas mitt i allt detta för att tanka på dina energidepåer när de börjar ta slut. För det finns ro att finna i ljudet av vinden som susar igenom trädens kronor och lövverk. 
Är det som sagt så att allt detta gör dig stressad, våga då undersöka vad det är som döljer sig bakom stressen. 
Sitt still i dina egna tankar och du kommer kanske att upptäcka att du har en mängd känslor uppdämda inom dig.
Släpp dem fria – som vilda hästar.